Only in Bracknell people, only in Bracknell!
Det blev en runda i skogen ikväll, vilket visade sig vara... Spännande. För det första så är jag ju inte en person som ägnar mig speciellt mycket åt fysisk aktivitet. Gå till och från bussen kan jag tänka mig att göra ibland. Hoppa ur bilen. Gå från sovrummet till köket. Ja, ni förstår. Så att dra på mig skorna (som jag dessutom fick skoskav av trots att de inte är ett dugg nya) kändes först en aning jobbigt. Men samtidigt spännande med något nytt. Lite spänning i vardagen så att säga.
För det andra så fanns det en hel del konstiga personer i den här skogen, vilka jag tänkte rada upp snyggt och prydligt för er här nedan:
1. Massmördaren. Han mötte jag i början av min runda vilket ju inte var så trevligt eftersom jag då hade känslan av att ha en massmördare hack i häl under hela turen. Han hade såna där stirriga ögon ni vet och riktigt svarta icapåsar under ögonen. Den ena handen höll han innanför jackan (typiskt tecken på att han bar kniv eller pistol skulle kanske någon vilja säga) och gav ifrån sig ett mycket, mycket ovanligt läte. Jag kan inte riktigt förklara det så jag lämnar det där.
2. Den förrymda psykpatienten. Vit tröja och vita byxor. Håret stod på alla håll och kanter. Och han skrattade som en hyena samtidigt som han växlade mellan att gå i snigelfart och springa som om någon jagade honom med blåslampa. Att springa intervaller med honom skulle vara intressant.
3. Hundtanten. En gammal, vithårig och relativt korpulent tant med gammal, brun och relativt korpulent hund. De hade förflyttat sig en bit från själva stigen och stod med en fot på stigen och en fot bland gräset. Och där stod de. Och tittade. På varandra. Det kändes lite som arga leken, ingen ville liksom ge sig och börja promenera hemåt först. Undrar fortfarande vem som förlorade.
Den här bilden får mest vara med för att jag själv ser ut som en förrymd psykpatient här. Och dubbelhakan kan få vara det korpulenta. Antar att det är Frida som måste vara massmördaren...
För det andra så fanns det en hel del konstiga personer i den här skogen, vilka jag tänkte rada upp snyggt och prydligt för er här nedan:
1. Massmördaren. Han mötte jag i början av min runda vilket ju inte var så trevligt eftersom jag då hade känslan av att ha en massmördare hack i häl under hela turen. Han hade såna där stirriga ögon ni vet och riktigt svarta icapåsar under ögonen. Den ena handen höll han innanför jackan (typiskt tecken på att han bar kniv eller pistol skulle kanske någon vilja säga) och gav ifrån sig ett mycket, mycket ovanligt läte. Jag kan inte riktigt förklara det så jag lämnar det där.
2. Den förrymda psykpatienten. Vit tröja och vita byxor. Håret stod på alla håll och kanter. Och han skrattade som en hyena samtidigt som han växlade mellan att gå i snigelfart och springa som om någon jagade honom med blåslampa. Att springa intervaller med honom skulle vara intressant.
3. Hundtanten. En gammal, vithårig och relativt korpulent tant med gammal, brun och relativt korpulent hund. De hade förflyttat sig en bit från själva stigen och stod med en fot på stigen och en fot bland gräset. Och där stod de. Och tittade. På varandra. Det kändes lite som arga leken, ingen ville liksom ge sig och börja promenera hemåt först. Undrar fortfarande vem som förlorade.
Den här bilden får mest vara med för att jag själv ser ut som en förrymd psykpatient här. Och dubbelhakan kan få vara det korpulenta. Antar att det är Frida som måste vara massmördaren...
Postat av: massmördaren
jajemän (som kristina, i hur många lingon finns det i världen, hade sagt)
är nog ute efter att döda en liten psyktant, eftersom denna psyktant verkar ha det kalas!!! avis...
Trackback